ibland, är det ju faktiskt så, att jag undra om jag egentligen inte är precis som kalle anka - utan näbb, fjädrar och sjöman kostym förstås! Men det jag just funderar över och känner liknelse till är just - oturen!
ibland undrar jag om något i mitt liv skulle kunna gå precis som jag vill? Att jag skulle satsa på rätt nummer, få jobbet jag vill ha, få allting att gå ihop, jaa ni vet, det önskar väl alla! men ibland känns det som om jag lever sida vid sida av bruce willis, i en film då alltså, för saker som händer mig, det händer liksom inte.. Det ska inte hända en, det händer inte vanliga människor och när man säger det så skrattar folk, klappar en på axlen och säger " jovisst du, i vilken värld lever du i?"... - så alltså, precis som kalle anka - saker som inte händer andra händer mig!
om vi bara ska ta ett litet exempel hur en morgon såg ut när vi var på liseberg.. Jag går upp på morgonen, upptäcker att jag glömt schampo, inga jätte problem men, lånar av pappa och går och duschar. Väl i duschen upptäcker jag att jag inte tagit av Bh:n.. SMART! och jag hade ingen extra med mig! Tappar sedan scampo flaskan - locket går i sönder! mm men visst, okej, jaja! Fortsätter tillbaka till rummet - lars dålig och får gå själv att äta (utan Bh!!!!) och väl i frukost så går jag in i en liten kille som tappar sin macka och ägg på golvet, jo men varför inte? och sen skynda jag mitt att äta upp, tog en kanelbulle och kaffe med mig, och påvägen tillbaka så tappar tina kanelbullen! ja varför inte? antingen är jag klantig eller så straffar gud somliga direkt?