Jag har glömt dig en vacker dag.

Det var över två veckor sen jag skrev sist, ibland är livet för tungt för att förklaras i ord, ibland så bra att man inte finner några. Igår gick jag och nattade flickorna med ett leende och grät sedan i tysthet. Att ord kan ta så hårt och såra så mycket. Jag tror att omständigheterna spelar in, jag är väl lite extra känslig för hårda ord just nu. Men jag kände mig verkligen förnedrad, när jag egentligen inte borde. Jag är den sista som borde ta åt mig, ändå var det mig dom körde över. Jag fick en massa ursäkter idag, möttes av människor fulla med skam, men vad spelar det för roll nu? Orden är uttalde, dom finns kvar.

Jag vet att det inte finns plats för mig och inget intresse att göra någon heller. Jag låter även detta rinna ut i sanden, som så många gånger förut. Allting är som det har varit, och kommer alltid att vara så. Jag hatar trångsynta människor.



Jag har lite att stå i, men jag finner ingen lust. Jag måste förändra, för jag kan inte för mitt liv inbilla mig själv att det är såhär det ska vara, för då vill jag inte vara med längre. Livet gör det svårt att andas, åtminstone en del människor i det.



Blondi!
Nej, inte längre.
Jaså?
Det är rött nu!
Ajfan, rött? Där ser man.

Hur kunde jag lägga ner en endaste sekund av mitt vackra liv på dig?

Du om någon borde förstå, att man inte gör såhär mot mig.

Just idag är jag tröttare än vanligt, det blev sent igår trots att jag nästan somnade på soffan vid sju. Nästan hjälper mig inte idag. Drog mig mot sängen vid tolv, lite i fem ringde telefonen. Trots att jag visste om det, blev jag otroligt pigg på en sekund och kände nästan för att stanna uppe. Jag och sällskapet drog oss till sängen för lite vila en stund till, sen drog hon till jobbet lite över sju. Återigen hade jag svårt att somna om för att i sekunden senare sova och när jag blev väckt vid åtta igen så fanns det inte en chans att öppna ögonen. Jag har gått som i dvala halva dagen, nu befinner jag mig på jobb. Veckan har tagit hårt på mig, slitsamt att jobba 7 dagar i rad. Långa pass och lite sömn, jag behöver ledigt. Ser fram emot måndag, äntligen en hel dag åt att göra ingenting.

Ibland tycker jag att människor prioriterar fel, men det är vad jag tycker. Uppenbarligen delar personen i fråga inte min mening. Som min fina vän sa, Man får göra plats om man vill ha nytt. Men ja, jag tänker inget säga utan det får personen själv komma underfund med. Dock tror jag inte att det kommer bli så. Dessutom, som alltid, är jag kluven om vad jag vill och hur jag vill ha saker och ting. Jag måste skärpa mig, på tok för mycket bollar i luften, jag vill både ha och äta kakan. Som vanligt.


Dubbelsovla : Att lägga mer än ett slags pålägg på mackan, t.ex. ost och salami, medwurst med bacon osv. Kan även användas som substantiv, "dubbelsovel", med samma betydelse.– Vafan, dubbelsovlar du? Sicken jäkla lyxlirare du är.
-Ooh, jag är riktigt hungrig, dags för en dubbelsovel.