jag sitter här, med en sten i hjärtat. undrar just om han känner detsamma? antagligen inte, känns som om han redan gått vidare och börjat på ny kula. jag trodde det skulle vara lättare, lättare att gå vidare och inte bry mig särskilt mycket. men vafan, vi delar allt? vi har så mycket och jag älskar honom fruktansvärt, kommer alltid att göra. mitt hjärta, min stora kärlek.. åhh, allt känns så jobbigt nu.. var det verkligen såhär jag skulle börja det nya året? jag önskar att allt inte vore såhär, att allt bara kunde vara bra igen! men nu är det såhär och det är väl bara att kämpa sig vidare...


Nyår var underbart..