As i told you - det blev inte av. Jag visste det, kände det ända in i benmärgen. Även om det fanns en gnutta hopp ända fram till slutet, även om jag kanske för en sekund lät tankarna skena iväg med allt vad önsketänkande innebär så blev det precis som vanlligt. Inget att hänga upp sig på dock, blir bara arg på mig själv att jag lät mig tro att det ens skulle bli av. Åh, ibland är jag bra dum.
Livet går vidare, jag hittar snart något annat och är påväg. Kanske till något bättre? Kunde det bli bättre?
Jaja, jag har bestämt mig för att reda ut lite saker och detta fick mig att inse vad som är viktigt att ta tag i som jag har försökt undvika, förträngt och låtsas som om det inte ens fanns. Men det går inte, fungerar inte så. Det försvinner inte för att jag stoppar huvudet i sanden och blånekar. Bara att ta det och kanske göra något bra utav det. Ingen som gör det åt mig, så det ska jag försöka fixa idag.



Allting kommer lösas och bli bättre igen,
om du har pengar på fickan och ett ess i din ärm.