Ännu en ny måndagmorgon som rullar förbi, det blir så konstigt uppenbart när man skriver om det så ofta som en gång i veckan. Igår hade jag en del att fundera så men jag sköt på det eftersom det var söndag och man ändå praktiskt taget blir handlingsförlamad. Men självklart kom tankarna när jag skulle sova. Jag var dödligt trött innan jag gick och la mig men när jag väl låg där i mörkret för mig själv så kommer allt som vanligt. Jag funderade på hur allt såg ut omkring mig, och som jag sa till joanna i lördags så har jag många pinnar i brasan, eller bollar i luften, vad man nu väljer att kalla det. Jag gillar det inte, jag gillar inte känslan av att jag så lätt tappar bort mig själv i allt detta. Så nu har jag bestämt mig, alla mina bollar i luften kommer ändå falla ner till marken och pinnarna i brasan att brinna upp, för dom leder ingenstans. Det finns ingen mening med att fortsätta för det är lösa trådar ändå, jag tror inte jag blir mindre knäpp i huvudet utan snarare mer om jag fortsätter.
Nog om det, jag har en massa andra beslut att fatta men jag vill inte. Idag måste jag verkligen göra det, men jag behöver prata med någon men ingen verkar vilja umgås med mig idag. Måste prata med pappa, han brukar komma med förnuftiga kommentarer. Jag har sån ångest om hur jag ska göra, att jag knappt står ut och jag vill så mycket men har inga resurser till något. Det känns dödsdömt för mig och jag har egentligen bara en sak att välja på, men jag är inte säker på att jag vill längre?