Idag önskar jag att jag inte fanns, igår önskade jag det ännu mer. Om några månader kommer jag väl att skratta åt det, förhoppningsvis.
Jag har huvudvärk idag, känner inte alls för att jobba samtidigt som jag tycker det är skoj med lite folk i huset. Bokat upp mig på lite mer under min lilla ledighet så att man inte kommer ifrån allt för mycket. Det var hårt att lämna flickorna idag, att bara va med dom 4 timmar för att lämna dom återigen på dagis, dom uppskattade det inte alls och ville verkligen inte. Ibland är det jobbigt, skär lite i mig men jag kan tyvärr inte göra annat.
Och jag är arg på dig, jag har slutat skriva. Jag har gjort allt för dig, vad gör du? spottar på mig. Så kändes det. Idiot. Men jag sväljer väl min stolthet så småningom och accepterar jag med, men inte just nu. Vi ska väl se vem som står vid din sida dagen du behöver det, inte jag längre ivarjefall.