Jag har kanske fel, jag vet inte. Jag kanske drar förhastade slutsatser och antar en massa på väldigt kort tid men det är sån jag är. Jag vill ha svar direkt, klara besked så att jag vet vad som händer. Det finns inte att leva i ovisshet för mig och jag anser att det inte skulle vara så himla svårt att svara på en fråga. Jag blir även osäker på vad som är rätt och vad som är fel. Jag börjar tvivla på min egna förmåga och på mitt omdöme när jag vet, jag vet att det inte alls är något fel på mig egentligen. Det är inte jag. Hur många gånger måste jag förklara det för mig själv innan jag förstår. Hur många gånger måste andra säga det till mig? Men jag är väl för snäll, håller kanske vissa personer bakom ryggen. Jag vet inte, det driver mig till vansinne. Jag vill tro gott om folk, jag vill tro på det de säger men det är inte sant bara för att jag vill att det ska vara det. Jag måste börja skärpa till mig, hålla på och stå för det jag sagt. Ha mina principer och mitt sätt och klamra mig fast vid det, inte avvika från mönstret en endaste gång för då blir jag den här lilla äckliga osäkra människan som jag avskyr. Jag verkligen avskyr henne. Trött på att folk trampar på mig, lätt att sätta mig sist för jag finns alltid kvar ändå eller ? ..