Vaknade med ett leende på läpparna, ett fånigt leende som jag inte kunde få bort hur mycket jag än ansträngde mig.. Jag har känt mig lycklig idag och jag är rädd för den känslan, den rycks alltid bort för fort och man trillar så lätt då. Men man måste våga för att vinna ,eller? Frågan är om det är värt det. Det känns så nu.

Strax ska jag bege mig mot jobb, min lycka byttes ut mot huvudvärk. Ibland känner jag bara inte för det, vad är meningen med det? Man går dit, man gör vad man ska, tjänar en del som bara försvinner ändå. I slutändan gör det en olycklig, pengar är papper..

Jag är nervös, snart är det dags..

Du ska inte tro att världen är din och du kan säga vad du vill. Inget rör mig i ryggen just nu, det är din förlust.