I mitt sagoland?

21 år. Tänka sig att lilla jag snart tog mitt första andetag för 21 år sen? Hur sjukt känns inte det? (mina barn kommer aaaldrig bli så stora) Är jag verkligen så gammal? Det börjar dessutom märkas. Eller jag kanske alltid har varit såhär.. ? Illa isåfall. Illa att om jag inte märkt något själv förrän nu. Förutom den där synundersökningen som jag går och drar mig för så har jag verkligen insett hur förvirrad jag verkligen är. Låter kanske lustigt men jag finner inte det så jäkla lustigt längre. Det har verkligen blivit så uppenbart på jobb. Förut har jag jämt varit så självsäker, speciellt när det kommer till att jobba. Jag har sett till att jag vet vad jag pysslar med sen har jag stått på mig, jag har alltid haft lätt för att prata för mig och det har aldrig varit några konstigheter. Men nu, phu. När ens chef kommer med ens nycklar (huvudnycklarna till råga på allt) och säger att han har hittat dom i dörren till konferanssaalen (?) är det illa. När det händer ett par ggr i veckan och alla skrattar åt mig på jobb för att de hittar mina nycklar överallt, ja, då är det mycket illa. När man dessutom försöker lära upp någon annan och han tillochmed ger mig små pikar på att jag glömmer allt, då är det ännu värre. Att jag glömmer min telefon (även plånbok) på de mest konstiga ställen (överallt) vet de flesta. Jag har tillochmed slutat med handväska och har allt i fickorna istället för att inte göra av med det. För jag känner ju mig själv så pass. Det har verkligen blivit väldigt synligt på senaste tiden, innan har jag mest skrattat åt mig själv och enbart har det varit jag som drabbats. Men nu, nu börjar alla andra se det också. Jag kanske pratar för mycket? Liksom, babblar och glömmer? Jag vet inte. Hopplös, är vad jag är ibland.

Just nu sitter jag iallafall och känner mig så himla tillfreds. Nöjd med tillvaron, just denna sekunden iallafall. I detta tillståndet skulle jag vilja stanna i, bara vara. Bara vara Tina. Varva ner, sitta lite vid datorn och ha min lilla stund för mig själv. I min egna lilla bubbla, utan massa måsten. Jobbat nio dagar nu och 5 till innan jag har en dag ledig sen blir det ytterligare sju till innan nästa lediga dag. Då är såna här stunder bra att ha, då jag bara är.










Älskar mina fina Flickor <3



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0