Att stanna kändes så rätt..

Febern har intagit min kropp och försöker ta över. Den gör mig matt, trött och gör så att jag inbillar mig att jag är vansinnigs kall. Igår var det värre, specillet med strålande sol utanför. Jag gjorde ett tappert försök på morgonen för barnens skull att ta mig till stranden. Efter två timmar gav jag upp och cyklade hemmåt igen. Natten var fylld av mardrömmar och växlande mellan kall och varm. Sovit otroligt dåligt, men har dock två pigga tjejer som kom och väckte mig halv sju imorse. Det är bara att kämpa sig upp, jag är glad att frukost bestyren är avklarade nu så jag kan vila lite. Tur dom är så fantastiska och leker lite själva, klappar sin mamma på huvudet och tycker lite synd om mig.

Desstom känner jag mig ledsen idag, ledsen och misslyckad. Jag hatar såna här dagar, då jag klandrar mig själv mer än någonsin och har på tok för mycket fritid att fundera över. Jag försöker, men det ger aldrig resultat. Jag är förbannat trött på det, önskar saker vore annorlunda.




I'm starting with the women in the mirror,
I'm asking her to change her ways,
And no message could have been any clearer,
If you wanna make the world a better place,
Take a look at yourself and then make a change.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0