Fanfanfanfan på allt. Jag har sveriges sämsta humör ikväll och känslan att jag inte vill mer sköljer över mig gång på gång. Varför ska det jämt och ständigt vara såhär. Jobbar jag inte så är det något annat, alltid är det väl något? Dessutom så grämer jag mig mer än någonsin, jag funderar och funderar och får aldrig ihop pusslet. Hur kan man gå ifrån något suveränt till en brevlåda? Ungefär så känns det. Ledsen och arg, förbannad på hur allt kunnat bli såhär trots att jag säkert är den felande länken som vanligt. Jag vet, och har alltid vetat. Men just nu, fan. Jag vill detta, men nej. Kunde lika gärna jobbat. Då är det illa.

Jag vet inte vart jag ska bli av, vill få gå och lägga mig nu. Känner hur det trycker innanför ögonlocken, tårarna vill ut. Jag vill bara få vara ensam. Ensam med allt. Somna in, glömma för en stund.